Söra, Åkersberga, Österåkers kommun i Stockholms Län.Det ligger 35 km från Stockholm city i en gammal tätort, som vuxit mycket de senaste fyrtio åren. 74-01-01 slogs Österåkers och Vaxholms kommuner ihop. Åkersberga blev huvudort i den nya kommunen, som hette Vaxholms kommun. Vi årsskiftet 1982/83 delades kommunen åter i Vaxholms och Österåkers kommuner.

Kommunen har nu, 30 september 2005, en folkmängd på 37.221, och enbart inom Åkersberga finns mer än 25.000 människor. På sommaren nästan fördubblas denna folkmängd pga alla våra sommargäster som bor i 8.500 fritidshus i kommunen.

Naturen inpå knutarna …

 Söra är ett trevligt område att bo i – nära till hav och skärgård – nära till skog och mark och nära till vårt centrum.

…  och även historien

Österåker är en gamma kulturbygd – den äldsta boplatsen i kommun finns i Lappdal, där man gjort fynd från yngre stenåldern (ca 3000 – 2000 f.Kr.).

Men även närmare inpå knutarna finns intressanta fornlämningar. I skogsbacken nedanför Nedergula finns två gravfält. Gravarna är inte undersökta, men av utseendet och läget att döma, bör de dateras till yngre järnåldern, dvs 400 – 1050 e.Kr.

Gravarna kan vara svåra att upptäcka -  de flesta består av en liten låg jordkulle med en kantkedja av sten. Stenarna är till största delen övertäckta av gräs och mossa, men med lite försiktighet och fantasi kan man följa kedjan runt kullen.

Hur många gravar som finns vet man inte med bestämdhet, men ett tiotal går att upptäcka. För den intresserade, som vill studera Roslagens historia rekommenderas ett besök på biblioteket.

Vi  i  Söra

Namnet Söra har det område, som avgränsas av Roslagsvägen, Söralidsvägen, Söravägen och Margrelundsvägen. Här finns ca 500 småhus. Vårt område har i folkmun döpts till Sörahöjden, vilket passar mycket bra.  

Tillbaka

Fornlämningarna på Söra

      För oss som bor här på Sörahöjden är det intressant att veta att det är historisk mark. Det finns lämningar som visar att den var bebodd redan tidigt, för mer än 2000 år sedan.

Vid yngre Bronsåldern , år 1000 före Kr,  stod vattnet ca 15 m högre än idag och Sörahöjden var en 20 m hög udde vid havet och var strategiskt beläget vid infarten för Långhundraleden  (bild t.v.).

Vid mitten av Järnåldern, år 0 - 500, gick vattennivån vid tio meter, och på kartor med höjdnivåkurvor kan man föreställa sig hur vattenlinjen sträckte sig kring vår boplats.  Då svallade vågorna utefter gångstigen nedanför berget  vid Söraskolan. Och på 1000-talet, vid slutet av vikinga- tiden, hade landet stigit så att vattnet stod utefter 5-meterskurvan (bild nedan t.v.).

Ur           Ur boken om Långhundraleden

Bilder ur boken "Tre kungar på Trälhavet" av Gudrun Vällfors                          

På denna intressanta kartbild är kustlinjen rekonstruerad med de hamnar och strategiska punkter som man tror det såg ut hos oss vid yngre Järnåldern. Bilden är hämtad från en nyutkommen bok, TRE KUNGAR PÅ TRÄLHAVET (finns på Informationsbyrån). Trälhavet, säger boken, hette ursprungligen Trälhavn ( -hamn). Och vad vi nu kallar Långhundraleden hette Helgeån (den heliga ån, eftersom den ledde till vad som på förkristen tid var den "heliga" platsen - Gamla Uppsala). Nuvarande St Älgö, som markerade inloppet, hette Helgö (men H-et har ramlat bort). 

    Man har funnit ovanligt mycket fornlämningar och gravar just i Åkersbergatrakten från den tiden, vilket tyder på att området hade stor betydelse på vikingatiden och tidigare. Boken ger intressanta förklaringar till detta. Vattnet nedanför oss var, som framgår av kartan, del av en skyddad större vik, omfattande hela Sätterfjärden och låglandet upp mot Röllingby backar. På detta innanvatten hade vikingarna troligen en slags flottbas för sina skepp (Ledungshamn). Det var den viktiga infarten till Helgeån (Långhundraleden) som skulle värnas. Där var den ideala platsen för hamnar. Här skulle alla större skepp lastas och utrustas för handelsfrakten över haven och för alla härnadstågen.  Enligt boken var Trälhavet med infarten till Helgeån också skåde- platsen för ett större slag år 1026 mellan den danske kungen Knut (son till Sven Tveskägg) och den svenske kungen Anund (son till Olof Skötkonung) med den norske kungen Olav som allierad. Stora flottor av vikingaskepp var involverade i striderna. Boken är spännande och kan rekommenderas till alla historieintresserade.

Forngravarna på vårt område

     De gravar vi har här nedanför oss är troligen från samma tid som de man undersökte 1978 vid bygget av Tråsättraskolan.  (Man kan läsa om dessa utgrävningar i en rapport från Riksantikvarieämbetet på bibliotekets Roslagsrum). De är mer eller mindre tydliga och markeras av både runda och fyrkantiga stensättningar. Man kan även tydligt urskilja minst ett röse och några jordhögar. De ligger bl.a. strax innanför trädgränsen längs västra kanten av höjden. Frågan är om inte de stensamlingar som ligger i jorden ovanför Söraskolans lekplats också har tillhört någon form av grav eller försvarsanläggning. Enligt en inventering som gjordes 1978 från Riksantikvarieämbetet av alla fyndplatserna i Åkersberga, och som i utdrag har erhållits av Kerstin Öjner (Shv 94), kan man läsa om de tre fyndplatser som ligger närmast inom vårt område (se fig nedan, där fyndområdena är markerade med R  och nr 122, 124 och 74):

Nr 122:  "Gravfält, 70 x50 m, bestående av ca 20 runda eller närmast runda stensättningar. Dessa är 4 -10 m diam och 0,2 -0,5 m h, övertorvade, och 5 har enstaka stenar i ytan…… En har rikligt med sten i ytan ……, några pålagda senare.  En stensättning har mittsten ….. Stensättningar har antydan till eller ställvis kantkedja ….En har i V  kraftiga block i kantkedjan …… En stensättning ha antydan till kantränna…... 10 st har mittgrop eller mittsvacka 1 -3 m diam……

Några av stensättningarna är skadade i kanten och fler har gångstigar i kanterna eller över stensättningen. Gravfältet beväxt med huvudsakligen gran och tall. Skade- görelsen (gropar och upptrampade stigar) verkar vara sentida och har förmodligen kommit till i samband med den expan- derande (radhus-)bebyggelsen."

Nr 124:   "Gravfält 120 x30-50 m … .… bestående av ca 20 fornlämningar.  Dessa utgöres av 1 hög och ca 19 runda eller närmast runda stensättningar. Högen, belägen i gravfältets S del, är 12 m i diam och 1 m h. Enstaka stenar i ytan ….. Mittgrop 3,5 m diam och 0,5 m djup. Över NV delen går en stig……. ....De runda eller närmast runda stensättningarna är 4 - 8 m diam och…. ,övertorvade. Mertalet har enstaka till talrika stenar i ytan, 0,2-0,4 m st. ….… gravfältet är något svårbedömbart. Ytterligare forn- lämningar kan finnas……"  etc.

Nr 74: "Gravfält bestående av 6 runda stensättningar. Dessa är 5-8 m diam och 0,2-0,4 m h, övertorvade och har enstaka stenar i ytan …..  Den största stensättningen är högliknande…"  etc.

                                                          ----------------

Anm. En del måttangivelser av mindre intresse har jag utelämnat av utrymmesskäl.

Hans von Matern  2001-06-14

Tillbaka